Wednesday, November 14, I was feeling down for a couple of reasons. (See "Top 5 Reasons Kung Bakit Panalo Ang Araw Na 'To", November 14.) I was so down that my motto for the next day was, "Wala ng mawawala." Turns out meron pa pala.
Thursday, November 15. I was performing machine testing on this bug fix I was working on, when suddenly... I died. I don't want to get into the details of what happened, but it would be suffice to say that I did in fact died. A little bit. At the end of the day, I sent an email to my boss Anjo telling him I wanted to die. Well, not in those words. But I think I got the point across.
Friday, November 16. Went to the office early so I could still sulk a little bit and bitch about my bad fortune. Kaso pagdating ko andun na si Anjo, and he talked to me. Ever so kindly. Then I checked my email, and may reply pa pala sya dun sa mail ko the night before.
ジェイミーさん
お疲れ様です。Anjoです。
特に気にしないでください。
Subs:
Jamie,
Otsukaresama desu. This is Anjo.
Please do not worry about it too much.
The mail goes on to say stuff about what happened, tas ang ending, finorward ko yung mail kina Jeff at Jim.
From: Jamie Ann Zamodio
Sent: Friday, November 16, 2007 11:19 AM
To: 'AWS:Jeffrey Patrick Lui'; 'Jim Francis Mariano'
Subject: FW: 今日の件に関する
Pwede bang ma-in love sa may asawa? Di ko naman sya lalambingin e. Pramis.
From: Jim Francis Mariano
Sent: Friday, November 16, 2007 11:23 AM
To: 'Jamie Ann Zamodio'; 'AWS:Jeffrey Patrick Lui'
Subject: RE: 今日の件に関する
[Gagawin ko nga rin yung ginawa mo!]
Style mo Jamie...
From: AWS Jeff
Sent: Friday, November 16, 2007 11:27 AM
To: 'Jim Francis Mariano'; 'Jamie Ann Zamodio'
Subject: RE: 今日の件に関する
チャンスだ!
Oh yan, siya na nanlalambing! The tables have turned.
Pakita mo nalang yung inner-えらい-ness mo, and matutupad na ang Plan B ko!
Kausapin mo siya parati ha, kahit short conversations/questions lang.
From: Jim Francis Mariano
Sent: Friday, November 16, 2007 11:28 AM
To: 'AWS Jeff'; 'Jamie Ann Zamodio'
Subject: RE: 今日の件に関する
Galit tayo Jeff... bakt ako wala kang plans sa akin?
Hmp!
Hahaha XD Anyway sooobrang bait talaga nung mail nya sa 'kin. I soo don't deserve it. Akala ko hindi na 'ko makaka-move on dun sa nangyari the previous day e, sobrang laki kasing screw up. As in instant notoriety. As in kung hindi nila ko papauwiin, uuwi akong Pilipinas mag-isa. Tas isang email lang from Anjo made it all better. Fucking unbelievable. Ang galing nya bumawi, parang yung lahat ng kasupladuhan nya nakalimutan ko. At lunch nag-consult ulit ako kay Athan tungkol kay Anjo.Jamie: "Athan pano na pag yung may-asawa na yung nanlalambing sa 'kin?"
Athan: (walang isip-isip, galit na naman) "Kasalanan mo pa rin yon! May ginawa ka siguro!"
Jamie: (speechless)
Grabe wala talaga 'kong lusot kay Athan. Wahahaha XD
November 17, Saturday, nag-dinner date kaming tatlo nina Jim at Jeff sa isang masarap na ramenan sa Osaka. In fairness popular yung ramenan, talagang pinipilahan sya ng mga tao. Shempre kahit nakapila lang kami kailangan may picture.
Afterwards, Jim and I took off for Tamatsukuri to meet up with KMC peeps Steph, Sir Vince, Ren and Nico. Karaoke utaihoudai til 5 am. Kulet kumanta ni Ren. Happy birthday Steph. ;b
November 18, Sunday, went to Nippombashi after church and bought a webcam and a 500GB external hard disk. Feeling ko sobrang omnipotent ko dahil meron akong 500 gigs of space. Haha. After we got home, nagluto kami nina Jim at Jeff ng one dish each for dinner at Jeff's apartment. Eto yung accomplishments namin:
Kay Jim yung Chicken a la king, kay Jeff yung clams. Akin yung tuna sashimi. Shempre pinakamasarap yung sashimi. Pinakamahirap pa i-prepare. Wahahahaha XD
November 19, Monday, birthday ni Bossing. Bullied, er, persuaded Sir Butch to treat us to yakiniku for dinner.
Kulit ng mukha ng birthday boy.
Sarap!!!
Kinikilig siguro ako masyado sa picture namin ni Jim. Wahahahahaha XD
November 20, Tuesday, finished mondaiten 91199. I finally said sayounara to that freaking bug. Good fucking riddance.
November 21, Wednesday. Was going to have a peaceful meryenda with Sir Butch, Jeff, and Jim when all of a sudden, the guy in front of me at the vendo turned out to be none other than Lunch Guy himself. Shokku!!! Anyway Jim goes over to talk to him. I will keep it in Nihongo to protect the sanctity of the conversation.
Jim: "Yago-san no thesis wa magnetic storm desu ne."
Lunch Guy: "Eh? Shitteru?"
Jim: "Hai. Netto de sagashita."
Oh my GAWD that was the creepiest thing EVER. Sobrang nakakahiya. Much much MUCH creepier than some strange foreigner asking for a picture with him. Seriously.

Wahahahahaha XD
November 22, Thursday. Akala ko just another weekly report ang mangyayari with the client, but nooooh, Ishikawa-san (our hot Japanese vice-president) had to show up for the meeting. Eto sya sa likod ko:
Ang nabalitaan ko dati, he only shouts at managers and project leaders. I now feel so special kase kahit subleader lang ako, nasigawan na rin nya 'ko. In front of my KMBT bosses. To be fair I received the lightest scolding (kasi siguro type nya 'ko or something, I dunno) pero still, I got scolded. Iniisip ko habang sinisigawan nya ko, shit I will walk with my head down in shame around KMBT for the next four months.
Yosi break kami afterwards, tas nagsswap kami ng stories how each of us got our heads bitten off by TI, and yung isang guy medyo luha-luha na talaga, tas biglang sabi nya,
J: "Hindi na nga ako na***** sa bahay e, sa office na lang kasi sobrang wala ng time!"
And he was soo serious when he said it too kaya di kami makatawa mashado. It was such a TMI moment, pero sobrang seryoso talaga nya di ko kinaya. May kasama pang mga luha e! Tas sabi pa nya,
J: "Cancer kasi ako e, kaya mukhang strong lang ako sa labas, pero sa loob malambot talaga 'ko."
Hindi na namin kinaya talaga. Sir Butch went, "Ow kamon!!!" tas tawa na kami nang tawa. Strong ampota e iyak nang iyak. Angkulet sobra shet.
We were still feeling a little down after the yosi break pero ok lang kasi pagbalik ko sa desk ko, kinausap ako ni Anjo. And can I just say? SOOBRANG galing nya bumawi. As in. Lumiliwanag ang buhay. Parang kahit every week ako sabunin ni TI ayus lang basta afterwards kakausapin ako ni Anjo.
I fixed this bug, right, and it turned out na I didn't need to fix it just yet, I had to wait for another guy to fix some other part muna. And Anjo was explaining it to me and I was listening intently because I was writing down all the vocabulary I was going to look up after, and I noticed he was kinda laughing. Anjo was actually laughing. Kaya nakitawa na rin ako. Ang kyuuuuuuuut soobra, and he was saying all this unnecessary but totally cute commentary about the code structure of the system, and I was thinking yabai, Athan is sooooo going to kill me.
Anyway after we finished our conversation I was feeling all giddy and shit, and the moment Anjo turned his back Jim went, "I'm so jealous." I was thinking shet sana hindi alam ni Anjo yung english word na yon, kaso biglang may follow-up si Jim e.
"Urayamashii. Jamie no riida wa totemo kakkoi desu kara."
Ginawa pang Nihongo amp! Walang pakundangan! Grabe. Grabe talaga I couldn't stop laughing. Damn you Jim.
Jim: "Narinig mo ba nung nagtatawanan kayo, nakikitawa rin ako? Hahaha parang kasali ako sa usapan."
Angkulet. Afterwards, I talked to Athan.
Jamie: "Nakita mo yon? Nilalambing ako ni Anjo!"
Athan: (speechless)
Wahahahahaha XD I'm so sorry Athan!!! Hahaha XD
That night was incidentally Sir Butch's last night in Itami (uwi sya muna sa Pinas for two weeks) so shempre napadespedida naman kami. Dinner kami nina Jim, Jeff, Athan, Sir Butch and Sir Dante sa Mos Burger tas tawa lang kami ng tawa dun tungkol sa mga kagaguhan namin. Maya-maya nagyaya si Athan - si Athan! - ng karaoke. E minsan lang yung magyaya. Kaya ayun, inabot kami ng 5:30 kakakanta. Sobrang kulet. Basta.
Rollercoaster week talaga 'to. It started on such a low note, I was just about to die na talaga e... tas thankfully, it got better. Much better than I ever imagined. Haay. Arigatou, minna. Next week ulit. ;b
4 comments:
Just wait for bert to come explain to you what Jim said to the guy in Nihongo ;)
Bert o inaaway ka ni Ryan. Wahahahahaha XD
Ryan, which one? there are two. :D
Uuh... the sarcastic one. Haha.
Post a Comment